﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1477
Titel Juridisk ordlista
Titel.kortform Juridisk ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Sveriges Domstolar
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.språkkod troligenIngenSkillnad

svTE ad acta
ETYM Latin, uttryck för ”till handlingarna”.
svFK Innebär att skrivelsen eller inlagan läggs till de övriga handlingarna i akten utan någon vidare åtgärd från domstolens sida.
laTE ad acta

svTE advokat
svFK För att få kallas advokat krävs medlemskap i Sveriges advokatsamfund. För att bli medlem ska man ha en juristexamen och 3 års praktiskt juridiskt arbete. Innan Advokatsamfundet beviljar medlemskap får kollegor och domstolar som varit i kontakt med den sökande möjlighet att yttra sig om personens lämplighet. Personen måste också klara två teoretiska prov. Alla blir inte antagna och dessutom kan man bli utesluten om man beter sig oetiskt

svTE aktbilaga
svUPTE aktbilagenummer
svDF handling som finns i akten och som ges ett nummer (aktbilagenummer)
svAN Handlingarna ges nummer i kronologisk ordning.

svTE allmän domstol
svFK Tingsrätt -- Hovrätt -- Högsta domstolen. 
svRETE förvaltningsdomstol

svTE allmän handling
svFK En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där. Handlingen kan vara ett vanligt pappersdokument, men lika gärna en framställning som man kan läsa, lyssna på eller uppfatta på annat sätt med ett tekniskt hjälpmedel. Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst får begära ut en allmän handling. Myndigheten ska då göra en sekretessprövning och handlingen ska lämnas ut om inte sekretess föreligger.

svTE allmän åklagare
svUPTE assistentåklagare
svDF den som på det allmännas vägnar väcker åtal och för ansvarstalan för brott som hör under allmänt åtal
svRETE allmänt åtal
svAN Allmänna åklagare är riksåklagaren, överåklagare, chefsåklagare och kammaråklagare. Även extra åklagare och assistentåklagare är allmänna åklagare.

svTE allmänt åtal
svFK När en åklagare för ett åtal för ”det allmännas” räkning, dvs. samhällets. Det här gäller nästan alla brott. Åtal väcks av allmän åklagare.
svRETE allmän åklagare

svTE anhållande
svDF tillfälligt frihetsberövande av en person som misstänks för ett brott
svRETE häktning
svAN Beslut om anhållande fattas av åklagare. Anhållande förutsätter att brottet är så pass allvarligt att det finns skäl för häktning eller att det krävs ytterligare utredning innan personen kan släppas fri.

svTE anhängiggöra
svFK Betyder att man lämnar in en ansökan till domstol (t.ex. en ansökan om stämning) eller väcker talan genom ett överklagande.

svTE anmodan
svDF uppmaning, t.ex. till en socialnämnd, om att komma in med kompletterande utredning

svTE anstånd
svFK Anstånd innebär att man får ytterligare tid på sig t.ex. för att yttra sig, lämna in en handling eller betala en skuld.

svTE asyl
svFK Fristad, uttryck för en flyktings möjlighet att här i landet få skydd mot förföljelse.

svTE avkunna
svDF meddela en dom eller ett beslut muntligt i samband med en förhandling

svTE avskrivning
svFK Ett mål skrivs av när saken förfallit, t.ex. om överklagandet återkallas eller om en myndighet har omprövat sitt beslut till den klagandes fördel.

svTE avvisning
svFK Ett ärende prövas inte på grund av formella skäl t.ex. på grund av att ansökningsavgift inte betalats i allmän domstol, den som klagar inte har klagorätt eller domstolen inte är rätt instans att vända sig till.

svTE belastningsregister
svAVTE kriminalregister
svDF register där domar m.m. avseende brott registreras
svRETE brottmål
svAN I de allra flesta brottmål har domstolen tillgång till ett utdrag ur belastningsregistret för den tilltalade.

svTE beredningsjurist
svDF juridiskt utbildad tjänsteman som biträder rätten med att förbereda målen och med att skriva förslag till avgöranden
svRETE protokollförare
svAN Tjänstgör också som protokollförare.

svTE besittningsskydd
svDF rättighet för hyresgäst att som huvudregel få sitt hyresavtal förlängt när hyresvärden har sagt upp avtalet

svTE bestridande
svFK Den som bestrider något anmäler att han eller hon inte håller med om det som sägs eller skrivs.

svTE besvär
svFK Ett ålderdomligt ord för överklagande av en dom eller ett beslut. Tiden för ett överklagande varierar men anges i anslutning till beslutet eller domen.

svTE bevisbörda
svFK Den som måste bevisa att ett påstående är riktigt har bevisbördan för påståendet.

svTE bistånd
svFK Avser insatser i olika former enligt socialtjänstlagen, vanligen i form av ekonomisk hjälp men även t.ex. i form av vård på behandlingshem eller tillgång till kontaktperson.

svTE brottmål
svFK Ett brott uppstår när någon begår en handling som kan straffas enligt lag. När brottet ska tas upp i domstol heter det brottmål.

svTE böter
svDF påföljd som innebär att gärningsmannen ska betala pengar till staten
svAN Böter bestäms i pengar, t.ex. penningböter 800 kr, eller som dagsböter. Vid dagsböter anges två tal, t.ex. 40 dagsböter à 50 kr (det vill säga 2 000 kr). Det första talet visar hur allvarligt domstolen bedömt brottet och det senare talet bestäms beroende på den tilltalades ekonomi.

svTE civilrätt
svFK Civilrätt är rättsregler som rör det inbördes förhållandet mellan enskilda personer eller sammanslutningar.
svEX Arvsrätt, skadeståndsrätt, avtalsrätt och fastighetsrätt är exempel på civilrätt.

svTE culpa
ETYM Culpa (latin) betyder vårdslöshet eller oaktsamhet.
svFK Den som orsakar en skada genom att vara oaktsam eller vårdslös ska enligt skadeståndslagen ersätta skadan.
laTE culpa

svTE delgivning
svFK När en person ska få del av handling. Handlingen kan exempelvis skickas eller lämnas till personen. Mottagaren ska i regel bekräfta delgivningen.

svTE dispositiv lag
svDF lag som avtalande parter kan göra avsteg från

svTE dom
svDF domstols avgörande av själva frågan i målet eller ärendet
svRETE avkunna
svAN Efter slutförd skriftväxling eller förhandling går domarna igenom allt som kommit fram och beslutar hur de ska döma. Då får bara domarna och föredraganden samt protokollförare vid en eventuell förhandling vara närvarande. Har förhandling hållits talar i vissa fall rättens ordförande, efter överläggningen, kortfattat om innehållet i domen (avkunnar domen) och förklarar hur den som är missnöjd med domen kan klaga på den. Domen kan också meddelas utan att avkunnas. En skriftlig dom skickas i sådant fall inom en kortare tid till de inblandade.

svTE domförhet
svDF det minsta antal ledamöter domstolen måsta ha för att var behörig att döma i ett mål

svTE domkrets
svSYTE domsaga
svDF det geografiska område inom vilket en domstol är behörig att ta upp mål

svTE domskäl
svDF rättens motivering av domslutet
svRETE domslut

svTE domslut
svDF rättens slutliga avgörande

svTE domstolssekreterare
svDF tjänsteman utan juristutbildning som svarar för den praktiska hanteringen av mål och ärenden
svAN Kan efter förordnande vara behörig att fatta beslut i en del förberedande frågor.

svTE domvilla
svFK Domstolen har gjort ett allvarligt formellt fel.

svTE dödsbo
svFK Ett dödsbo är en form av organisation som förvaltar en avliden persons egendom fram tills arvskifte kunnat genomföras. Ett dödsbo kan också förvaltas av en boutredningsman.

svTE enskilt åtal
svDF talan om brott som väcks av en privatperson

svTE exekution
svDF verkställighet av domar och beslut

svTE fiskal
svUPTE tingsfiskal
svUPTE hovrättsfiskal
svUPTE kammarrättsfiskal
svDF icke ordinarie domare som är under utbildning
svAN Kallas tingsfiskal vid tjänstgöring i tingsrätt, förvaltningsrättsfiskal i förvaltningsrätt, hovrättsfiskal vid tjänstgöring i hovrätt och kammarrättsfiskal i kammarrätt.

svTE force majeure
svDF händelse som inte har kunnat förutses eller förhindras
svAN En sådan händelse kan befria en avtalspart från att behöva fullgöra sin prestation.

svTE frivård
svDF kriminalvård utanför anstalt
svAN Frivård omfattar den som dömts till skyddstillsyn eller fått villkorlig dom. Även straffade som blivit villkorligt frigivna omfattas av frivården.

svTE frivårdsmyndighet
svDF myndighet som har ett övergripande ansvar för personundersöknings- och övervakningsverksamheten inom ett frivårdsdistrikt
svAN Ska bistå intagna vid häkten och fängelser, förordna övervakare och stödja dessa samt besluta om övervakning ska ordnas för den som fått villkorlig frigivning.

svTE fullföljdshänvisning
svSYTE överklagandehänvisning
svDF upplysning om hur ett beslut överklagas
svAN Ska framgå av själva beslutet eller bifogas detta.

svTE fysisk person
svDF en enskild människa
svRETE juridisk person

svPH för kännedom
svFK I vissa fall skickar domstolen över handlingar för kännedom. Det innebär att domstolen informerar om något, men inte ställer något krav på svar
svRETE föreläggande

svTE förberedelse i tvistemål
svFK Föregår en huvudförhandling och har till syfte att förbereda målet. Under förberedelsen, som kan vara muntlig eller skriftlig eller båda delarna, är rätten domför med en domare.

svTE föreläggande
svFK Ett föreläggande är ett krav från domstolen. Man kan t.ex. föreläggas att yttra sig över något, vilket innebär att man ska lämna ett yttrande till domstolen.

svTE förenklad delgivning
svFK Förenklad delgivning bygger på tanken att den som vet om att ett mål eller ärende är anhängigt vid en myndighet i princip ska kunna delges genom att myndigheten skickar handlingar med post utan krav på mottagningsbevis eller liknande och att den sökte under den tid ärendet pågår har att bevaka sin post. En handling skickas med post. Minst en dag senare skickas ett meddelande om att handlingen har sänts. Delgivning anses som huvudregel ha skett fjorton dagar efter det att meddelandet skickades. För att delgivningsformen ska få användas måste information om den ha lämnats till den som ska delges.

svTE förhandling
svDF domstolssammanträde där ett mål tas upp, behandlas och avgörs av domstol
svAN Parter i målet och eventuella vittnen är vanligtvis närvarande. Förhandling i förvaltningsdomstol brukar benämnas muntlig förhandling. I allmän domstol hålls bl.a. huvudförhandling och häktningsförhandling.

svTE förlikning
svDF uppgörelse i godo
svAN Parterna kommer överens om hur tvisten ska lösas i stället för att domstolen avgör målet. Förlikningen kan på begäran av parterna fastställas i en dom.

svTE förundersökning
svDF undersökning som ska inledas så snart det finns anledning anta att ett brott har begåtts som hör under allmänt åtal
svAN Beslut att inleda förundersökning fattas av polismyndighet eller åklagare. 

svTE förvaltare
svFK Förordnas för den som pga. sjukdom eller liknande behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, om det inte är tillräckligt att en god man förordnas.

svTE förvaltningsdomstol
svFK Förvaltningsrätt -- kammarrätt -- Högsta förvaltningsdomstolen.
svRETE allmän domstol

svTE generalklausul
svDF allmänt formulerad rättsregel som ger domstolarna utrymme till tolkning i det enskilda fallet

svTE god man
svFK Förtroendeman. Förekommer i olika sammanhang för att bevaka någons rätt, hjälpa den som inte själv kan sköta sina angelägenheter etc. God man kan t.ex. förordnas för att företräda en omyndig eller någon som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. God man förordnas i regel av överförmyndaren men även av allmän domstol
svRETE förvaltare

svTE grund
svFK Grunden för ett yrkande, en begäran, är det bakomliggande förhållandet till yrkandet. Om man ska ange grunden för ett yrkande innebär det att man ska ange anledningen till varför man anser att domstolen ska döma på visst sätt. Ett exempel är när någon yrkar ett visst belopp och som grund anger att han eller hon levererat en vara men att köparen inte har betalat. Ett annat exempel är när en person yrkar ekonomiskt bistånd och som grund anger att han eller hon inte har tillräckligt med egna ekonomiska medel.

svTE gärningsman
svDF den person som har begått brottet

svTE handling
svDF varje framställning i skrift, bild eller upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel

svTE hemvist
svDF den ort där en person är bosatt större delen av året

svTE hovrätt
svFK Är man inte nöjd med tingsrättens dom, är det i de flesta fall till hovrätten man ska överklaga. Hovrätten är nämligen andra instans i frågor som rör brottmål, tvistemål och domstolsärenden som redan har behandlats i tingsrätt. I flera fall krävs dock att prövningstillstånd beviljas för att hovrätten ska ta upp ett överklagat mål.

svTE hovrättsassessor
svDF färdigutbildad domare som ännu inte har ordinarie tjänst och som kan tjänstgöra i hovrätt eller i tingsrätt
svRETE hovrätt

svTE assessor
svDF färdigutbildad domare som ännu inte har ordinarie tjänst
svRETE hovrättsassessor, kammarrättsassessor

svTE kammarrättsassessor
svDF färdigutbildad domare som ännu inte har ordinarie tjänst och som kan tjänstgöra i kammarrätt eller i förvaltningsrätt

svTE hovrättslagman
svDF ordinarie domare och chef över en avdelning på hovrätten
svRETE hovrätt

svTE hovrättsråd
svDF ordinarie domare i hovrätten
svRETE hovrätt

svTE huvudförhandling
svDF förhandling i allmän domstol i tvistemål eller brottmål där målet gås igenom och vittnesmål m.m. tas upp
svAN Efter huvudförhandlingen ska domstolen avgöra målet.

svTE häktning
svFK Den misstänkte berövas friheten genom att placeras i häkte i avvaktan på att åtal väcks och dom meddelas. Endast domstol har rätt att besluta om häktning. En grundförutsättning är att det finns skälig misstanke eller, för längre häktningstid, sannolika skäl för att den misstänkte begått aktuellt brott. Som huvudregel krävs även att det som påföljd för brottet är föreskrivet fängelse ett år eller mer.

svTE häktningsförhandling
svDF förhandling där åklagaren talar om grunderna för sitt häktningsyrkande för rätten
svAN I regel är den misstänkte och dennes försvarare närvarande vid förhandlingen och yttrar sig över det åklagaren anför. När förhandlingen avslutas ska rätten omedelbart fatta beslut i häktningsfrågan.

svTE Högsta domstolen
svUPTE prejudikatsintresse
svUPTE prövningstillstånd
svFK Är man inte nöjd med hovrättens domslut, är Högsta domstolen den sista instans man kan överklaga till. Det krävs alltid prövningstillstånd, vilket bara beviljas om målet är av betydelse som förebild för bedömningar i andra mål, dvs. har s.k. prejudikatsintresse.

svTE indicium
svDF ej direkt bevis, men omständighet som gör att man kan dra slutsatsen att ett visst förhållande har förelegat

svTE indispositiv rättsregel
svDF tvingande rättregel
svAN Regeln kan inte avtalas bort och man kan inte ingå någon förlikning i strid med regeln.

svTE inhibition
svFK Inhibitionsbeslut (inhibera = inställa). Ett beslut av en högre instans att ett beslut av en lägre instans inte får verkställas. Inhibitionen innebär inte att beslutet upphävs.

svTE interimistiskt yrkande
svDF yrkande där man vill få ett beslut om vad som ska gälla fram till dess att slutligt beslut meddelas i frågan
svAN Interimistiska yrkanden förkommer bl.a. i vårdnadsmål och immaterialrättsliga mål och mål angående offentlig upphandling.

svTE JO
svSYTE Justitieombudsmännen
svSYTE Riksdagens ombudsmän
svFK Ser till att tjänstemän inom t.ex. domstolen följer gällande lagar och andra författningar i sin verksamhet

svTE juridisk person
svDF organisation, som kan sluta avtal, äga egendom, ha fordringar eller skulder osv.
svEX Aktiebolag, handelsbolag, föreningar, stiftelser, trossamfund och kommuner.

svTE juridiskt ombud
svFK Ett samlingsnamn för advokat eller annan jurist som hjälper i rättsliga frågor och har fullmakt att företräda i den rättsliga angelägenheten.

svTE jurist
svFK Ett samlingsnamn för alla som tagit en juristexamen. En jurist är expert på att analysera och lösa juridiska problem och på att tolka lagar och avtal. Jurister kan t.ex. jobba som domare, åklagare, advokat och på försäkringsbolag.

svTE jäv
svFK Den som känner en part eller har ett eget intresse av det som ska prövas och därför inte opartiskt kan avgöra en viss fråga är jävig.

svTE kammarrättslagman
svDF ordinarie domare och chef över en avdelning på kammarrätten

svTE kammarrättsråd
svDF ordinarie domare i kammarrätten

svTE klagande
svDF den som överklagar en domstols beslut till högre instans

svTE konkurs
svFK Om någon inte kan betala sina skulder i rätt tid och inte kommer att kunna betala dem under en längre period, kan gäldenären, dvs. den som inte kan betala, försättas i konkurs. Under konkursen säljs gäldenärens egendom och pengarna fördelas mellan borgenärerna enligt ett visst system så långt de räcker sedan kostnaderna för konkursen har betalats.

svTE Kriminalvården
svFK Kriminalvården ansvarar för att verkställa fängelsestraff och skyddstillsynsdomar. Dessutom ansvarar de för verksamheten vid häktena. Man skiljer mellan kriminalvård i anstalt, det vill säga fängelse, och kriminalvård i frihet, som gäller de som dömts till villkorlig dom, villkorlig frigivning, skyddstillsyn, kontraktsvård eller samhällstjänst.

svTE kvarstad
svFK Kvarstad är en tillfällig åtgärd som beslutas av domstol. Det innebär att egendom tas som säkerhet för en viss skuld i avvaktan på dom.

svTE kärande
svFK För att tingsrätten ska pröva en tvist krävs att en ansökan om stämning ges in. Den som ansöker om stämning och på så sätt väcker talan i domstolen kallas kärande. Den som ansökan riktas mot och som blir kärandens motpart i domstolen kallas svarande.
svRETE svarande

svTE käromål
svDF den talan käranden väcker genom att ansöka om stämning i domstol
svRETE kärande

svTE laga förfall
svFK När en person som enligt domstols beslut ska infinna sig vid rätten har giltigt skäl att inte närvara. Giltigt skäl är t.ex. avbrott i allmänna samfärdseln (trafiken), sjukdom eller annan omständighet som personen inte rimligen hade kunnat förutse eller som domstolen annars anser vara giltig ursäkt.

svTE laga kraft
svFK En dom eller ett beslut vinner laga kraft när domen eller beslutet inte längre kan överklagas. Det innebär också att domen kan verkställas.

svTE lagfaren
svDF den som avlagt juris kandidat-examen eller juristexamen

svTE laglighetsprövning
svUPTE kommunalbesvär
svDF överklagande av en kommuns eller ett landstings beslut
svAN Kan göras av invånare i den kommun eller det landsting där beslut fattats. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från det att beslutet kungjorts. Ett överklagat beslut kan endast upphävas eller fastställas.
   Kallades tidigare för kommunalbesvär.

svTE lagman
svDF ordinarie domare som är chef för en tingsrätt eller förvaltningsrätt

svTE lagrum
svUPTE lagparagraf
svFK Motsvarar en regel i lagtext. Oftast avses en lagparagraf.

svPH lyckta dörrar
svFK Lyckta dörrar betyder stängda dörrar vilket innebär att domstolsförhandlingen inte är öppen för allmänheten och ingen utomstående får då komma in och lyssna. Det är vanligt om personerna i målet är mycket unga, eller det är hemliga uppgifter som ska föredras, dvs. det gäller sekretess för uppgifterna.

svTE mened
UT me:n’
svDF brott som innebär att någon medvetet ljuger under ed, exempelvis vid ett vittnesförhör
svAN Påföljden är fängelse eller i ringa fall böter.

svTE muntlig bevisning
svFK Muntlig bevisning är t.ex. förhör med vittnen, sakkunniga eller med någon som påstås ha blivit utsatt för brott.

svTE muntlig förberedelse
svDF sammanträde som syftar till att förbereda målet inför avgörande och en eventuell huvudförhandling
svRETE huvudförhandling
svAN Under vissa förutsättningar kan ett tvistemål avgöras i anslutning till den muntliga förberedelsen. Muntlig förberedelse förekommer sällan i brottmål.

svTE målsägande
svDF den som utsatts för ett brott, t.ex. har blivit slagen

svTE målsägandebiträde
svDF person (oftast en jurist) som ska hjälpa och stödja målsäganden i ett brottmål
svRETE brottmål, målsägande
svAN Målsägandebiträde blir oftast aktuellt när någon utsatts för allvarligare våldsbrott eller övergrepp. Målsägandebiträdet förordnas av domstolen och får sin ersättning av staten. En del av kostnaden kan dock få återbetalas av den som döms för brottet.

svTE notarie
svUPTE notariemeritering
svDF jurist som fullgör notarietjänstgöring, s.k. notariemeritering
svAN Fullgörs vanligtvis på tingsrätt eller förvaltningsrätt.

svTE nåd
svUPTE nådeärende
svFK Nåd kan sökas hos regeringen för att helt eller delvis bli befriad från ett straff. Skälet kan vara svår sjukdom eller andra starkt vägande personliga motiv. Finns tillräckligt starka skäl kan den dömde befrias från vad som återstår av straffet. Att den dömde anser sig vara oskyldig till brottet beaktas aldrig i ett nådeärende.

svTE nämndeman
svFK Nämndemän är lekmän, dvs. någon juristutbildning krävs inte. Nämndemännen är inte anställda av domstolen utan kommer dit i samband med att en särskild fråga ska prövas. Som exempel kan nämnas huvudförhandling i brottmål eller muntlig förhandling i förvaltningsrätt angående tvångsvård.
   De nomineras av de politiska partierna och ska ha sunt förnuft och erfarenhet från olika områden som kompletterar den lagkunnige domarens kunskaper. Vilket parti som nominerar en person har ingen betydelse när en fråga ska avgöras i domstolen. Vissa yrkeskategorier och befattningshavare får inte väljas, t.ex. åklagare, polismän, advokater och anställda vid domstolar.

svTE offentlig försvarare
svFK En offentlig försvarare, i de flesta fall en advokat, förordnas av domstolen. En offentlig försvarare företräder och stödjer en person som är misstänkt i brottmål. En sådan försvarare kan förordnas om det är fråga om ett allvarligt brott eller den misstänkte är mycket ung.

svTE offentlig handling
svFK En handling är offentlig om den är att betrakta som en allmän handling och den inte omfattas av sekretess.
svRETE allmän handling

svTE offentlighetsprincipen
svFK Var och ens rätt till insyn och kontroll av myndigheter, bl.a. rätten att ta del av offentliga handlingar och att delta i förhandlingar i domstol.
svRETE offentlig handling

svTE offentligt biträde
svDF juridiskt biträde som hjälper en person i vissa typer av förvaltningsrättsliga mål, dvs. i förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen
svAN Biträdet får ersättning av staten. Offentligt biträde förordnas t.ex. i mål angående avvisning eller utvisning enligt utlänningslagstiftningen och i mål om tvångsvård.

svTE ordinarie domare
svDF domare som utnämnts av regeringen att inneha en fast domartjänst

svTE pantbrev
svFK För att en bank ska godkänna en bostad som säkerhet vid bolån, måste ägaren ansöka om inteckning i fastigheten hos inskrivningsmyndigheten. Efter ett godkännande skrivs inteckningen in i fastighetsregistret som förs av Lantmäteriet. Ett pantbrev utfärdas som bevis för inteckningen.

svTE part
svDF person, fysisk eller juridisk, som är direkt berörd av en fråga såsom klagande, sökande eller motpart
svAN Vittnen, ombud och biträden är inte parter.

svTE partsinsyn
svFK Part har rätt att se handlingarna i sitt ärende. Detta gäller, med vissa undantag, även om uppgifter i handlingarna omfattas av sekretess.

svTE plädering
svSYTE slutanförande
svDF det avslutande skedet av en huvudförhandling eller muntlig förhandling då parterna argumenterar för sin uppfattning om den rättsliga bedömningen av målet och redogör för vilka slutsatser som de anser kan dras av bevismaterialet och i övrigt utredningen i målet

svTE praxis
svFK Hur ärenden av ett visst slag normalt har avgjorts av högre instans. Praxis utvecklas på de områden där lagtext och förarbeten inte ger något entydigt svar, utan lämnar utrymme för tolkning.

svTE prejudikat
svDF dom eller beslut, främst från högsta instans, som kan vara av betydelse för kommande avgöranden
svAN Domen eller beslutet blir vägledande, prejudicerande, för framtida avgöranden.

svTE preskription
svFK Preskription kan ske i både brottmål och tvistemål. För brottmål handlar det om att straff inte får dömas ut om lång tid gått sedan brottet begicks.  Exempelvis preskriberas brott som kan ge upp till ett års fängelse efter två år medan brott som kan ge livstids fängelse inte preskriberas förrän efter 25 år. Exempel på preskription i tvist är den allmänna tioårspreskriptionen för fordringar.
svRETE brottmål, tvistemål

svTE protokollförare
svFK Ibland tjänsteman utan juristutbildning som för protokoll eller skriver minnesanteckningar vid olika typer av förhandlingar. Även notarier och beredningsjurister tjänstgör ofta som protokollförare. Vanligen ingår inte den som är protokollförare vid en förhandling i rätten, dvs. han eller hon har inte rösträtt när rätten ska fatta beslut. Det händer dock att ledamot av rätten är protokollförare.

svTE prövningstillstånd
svDF tillstånd som i flera typer av mål och ärenden krävs för att högre instans ska ta upp målet eller ärendet till prövning
svAN När en domstol avgör om tillstånd ska meddelas går den igenom handlingarna i målet.

svPH på handlingarna
svFK Domstolen avgör målet på det skriftliga materialet och håller inte någon huvudförhandling i allmän domstol eller muntlig förhandling i förvaltningsdomstol.

svTE påföljd
svDF den följdverkan domstolen beslutar att ett visst brott ska få för den som begått den brottliga gärningen
svEX Villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård samt straffen böter och fängelse är exempel på olika påföljder.

svTE recit
svDF inledningen på en dom eller ett beslut fram till rubriken skäl
svAN Recit innehåller inte någon bedömning.

svTE registrator
svDF tjänsteman som registrerar inkommande mål och ärenden och fördelar målen på de olika rotlarna

svTE resning
svFK När en dom vunnit laga kraft kan den inte längre överklagas. En möjlighet som återstår är att ansöka om resning, vilket kan beviljas under särskilda omständigheter. Om resning beviljas omprövas målet eller ärendet av domstolen.

svTE rotel
svDF arbetsenhet inom en domstol
svAN En rotel består (oftast) av en domare, en notarie eller protokollförare och en domstolssekreterare.
svRETE domstolssekreterare, notarie, protokollförare

svTE rådgivning
svFK Med rådgivning avses ofta ett möte med en juridiskt kunnig person där man får möjlighet att berätta om tvisten och ens situation. Den juridiskt kunnige sätter sig in i ens specifika tvist för att ge råd och för att göra en professionell juridisk bedömning av ens behov av hjälp. För att få rättshjälp krävs minst en timmes rådgivning men man kan få upp till två timmars rådgivning till en bestämd avgift (taxa).

svTE rådgivningsavgift
svDF kostnaden eller avgiften man betalar för rådgivningen hos en advokat eller annan jurist
svAN Rådgivningsavgiften är bestämd till en fast avgift. Om den som söker rådgivning har en inkomst lägre än 75 000 kr/år kan avgiften sättas ner till hälften. Är man inte myndig och saknar inkomst och förmögenhet kan avgiften sättas ner till 0 kr.

svTE rådman
svDF ordinarie domare i en tingsrätt eller förvaltningsrätt

svTE rättegångsfullmakt
svDF fullmakt för rättegångsombud att föra parts talan i rättegång
svAN Fullmakten kan vara såväl muntlig som skriftlig, men en muntlig rättegångsfullmakt gäller bara i det aktuella målet. En skriftlig rättegångsfullmakt ska vara egenhändigt undertecknad av parten. Fullmakten ska innehålla ombudets namn. Fullmakten kan avse rättegång i allmänhet, men den kan när som helst återkallas. Ombud som har rättegångsfullmakt får på fullmaktsgivarens vägnar bl.a. även ta emot delgivning och ombesörja olika processhandlingar.

svTE rättegångsombud
svSYTE ombud
svDF person som fått rättegångsfullmakt av part att föra dennes talan i rättegång. Domstolen har möjlighet att avvisa den som bedöms olämplig i något avseende.    

svTE rättshjälp
svDF statlig ekonomisk hjälp att täcka egna rättegångskostnader
svAN Rättshjälp beviljas enbart fysiska personer. I första hand ska en person emellertid ha en rättsskyddsförsäkring.

svTE rättshjälpsavgift
svDF den avgift man själv ska betala när man beviljats rättshjälp
svRETE rättshjälp
svAN Avgiften utgör skillnaden mellan de totala kostnaderna för ens ombud och den rättshjälp som staten betalar. Storleken på rättshjälpsavgiften beror på dina ekonomiska förhållanden. Barn under 18 år som saknar inkomst eller förmögenhet kan helt befrias från avgift.

svTE rättslig angelägenhet
svDF den fråga eller tvist som man eventuellt får rättshjälp för
svRETE rättshjälp

svTE rättsmedel
svUPTE allmänna rättsmedel
svUPTE särskilda rättsmedel
svDF medel att få ett domstolsavgörande prövat på nytt
svAN Indelas i allmänna och särskilda rättsmedel. Allmänna rättsmedel är överklagande och ansökan om återvinning vilka kan användas innan en dom eller ett beslut vunnit laga kraft. Särskilda rättsmedel är resning, klagan över domvilla och återställande av försutten tid. De förstnämnda är möjligheter att få ett mål eller ärende prövat på nytt trots att domen vunnit laga kraft. Det kan exempelvis ha tillkommit nya omständigheter som skulle ha beaktats om de känts till vid avgörandet eller begåtts ett formellt fel. Återställande av försutten tid innebär att ny tid för överklagande ges på grund av att det finns giltig ursäkt för att överklagande inte skett inom utsatt tid.

svTE rättspsykiatrisk undersökning
svDF psykiatrisk undersökning av en misstänkt persons psykiska hälsa
svAN Denna är nödvändig för att rätten ska kunna lämna över en person som döms för brott till rättspsykiatrisk vård.

svTE rättsskydd
svDF försäkringsskydd som i de flesta fall automatiskt ingår i svenska hem-, villa- och fritidshusförsäkringar
svAN Det ingår dessutom i helförsäkringar av båt samt hel- och halvförsäkringar av ens bil. Detta rättsskydd innebär att ens försäkring kan ersätta ens kostnader för ett ombud (t.ex. en jurist eller advokat) som hjälper en i en rättslig angelägenhet.

svTE saken
svDF vad målet handlar om

svTE sakframställning
svFK Var och en av parterna utvecklar sin talan och yttrar sig över vad motparten har anfört.

svTE sakkunnig
svDF vittne som är speciellt kunnigt inom något område och förhörs om dessa kunskaper i förhållande till saken i ett mål eller ärende

svTE sakägare
svFK Vem som har rätt att uppträda som part och även överklaga ett beslut beror på målets art och på vilket sätt vederbörande berörs av det som målet handlar om. Vem som är sakägare får därför avgöras av domstolen från fall till fall.

svPH sannolika skäl
svFK Sannolika skäl är den högre graden av misstanke om brott.

svTE sekretess
svDF förbud att i offentlig verksamhet röja uppgifter muntligen eller genom utlämnande av allmän handling
svAN Regler om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen respektive offentlighets- och sekretessförordningen.

svTE servitut
svFK Ett servitut innebär att ägaren till en fastighet får rätt att utnyttja mark som tillhör en annan fastighet på ett specifikt sätt. Det kan handla om att gräva ned en vattenledning över någon annans tomt eller att använda en annans enskilda väg. Servitut kan bildas antingen genom ett så kallat lantmäteriservitut/officialservitut eller genom ett privat avtal, ett så kallat avtalsservitut.

svPH skälig misstanke
svFK Skälig misstanke är den lägsta graden av misstanke om brott.

svTE strafföreläggande
svFK När någon som är misstänkt för ett brott som högst skulle kunna ge böter erkänner brottet kan åklagaren utfärda ett strafföreläggande. Då behöver saken inte tas upp i domstol. Det godkända strafföreläggandet gäller som en laga kraft-vunnen dom.

svTE ställföreträdare
svFK Den som inte själv kan föra sin talan behöver en ställföreträdare, exempelvis kan en förälder vara ställföreträdare till ett underårigt barn.

svTE svarande
svDF den som väcker talan i domstolen
svRETE kärande
svAN Kärandens motpart i domstolen kallas svarande.
RIFR Bakvänd anmärkning?/HNI

svTE svaromål
svDF svarandens bemötande av käromålet
svRETE käromål, svarande

svTE syn
svFK Syn innebär att domstolen besiktigar det som är av betydelse i målet, t.ex. en fastighet i mål enligt plan- och bygglagen eller platsen för ett påstått brott.

svTE tilltalad
svDF den som är åtalad i målet, dvs. den som enligt åklagarens uppfattning har gjort sig skyldig till ett brott
svAN Brottmålsrättegångens syfte är i första hand att avgöra om den tilltalade har begått brottet eller inte.

svTE tingsdag
svDF i förväg fastlagda dagar när tingsrätten har huvudförhandling brottmål
svRETE brottmål

svTE tingsnotarie
svDF en (oftast) nyutexaminerad jurist som gör en två år lång praktiktjänstgöring vid tingsrätten

svTE tredskodom
svFK I allmän domstol kan tredskodom meddelas när någon inte inkommer med svaromål eller inte kommer till en förhandling. När tredskodom meddelas mot någon förlorar denne målet, utan att prövning av sakfrågan har gjorts. Tredskodom kan endast meddelas i mål där förlikning är tillåten, dvs. inte i brottmål eller vårdnadsmål. Tredskodom förekommer inte i förvaltningsdomstol.

svTE tvistemål
svFK Om två personer inte kommer överens uppstår en tvist. Kan de inte lösa tvisten själva kan tingsrätten avgöra tvisten. Det kallas för ett tvistemål.

svTE undanröjande av påföljd
svFK En villkorad brottspåföljd kan undanröjas om den dömde missköter sig. Det innebär att den dömde får en annan mer ingripande påföljd istället för den ursprungliga. Till exempel kan en skyddstillsyn undanröjas och omvandlas till ett fängelsestraff.

svTE uppropslista
svDF förteckning över mål som satts ut till förhandling en viss dag

svTE uppsåt
svDF person har haft uppsåt om han eller hon gjort något med avsikt. Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt för att en handling ska vara straffbar.

svTE verkställighet
svDF genomförande av en dom eller ett utslag, t.ex. genom utmätning eller indrivning av böter

svTE villkorlig dom
svFK En villkorlig dom innebär att den dömde som påföljd får en prövotid på två år. Om den dömde begår nya brott under prövotiden, kan domstolen döma till en annan påföljd för den samlade brottsligheten. Någon övervakning sker inte. Villkorlig dom kan förenas med dagsböter.

svTE vite
svDF i förväg bestämd penningsumma som kan komma att tas ut vid exempelvis underlåtelse att följa myndighetsförelägganden

svTE vitt kort
svFK Vitt kort är en vardaglig benämning på en delgivningsform, där ett mottagningsbevis ska skrivas under och skickas tillbaka till den som skickat handlingen.

svTE vittne
svFK Betraktare, åskådare, närvarande, iakttagare etc.
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE vittnesmål
svDF den berättelse ett vittne avger inför rätten
svRETE vittne
svAN Vittnesmålet ska avges muntligen.

svTE vittnesplikt
svDF den skyldighet att vittna under ed som åligger envar
svRETE vittne
svAN Den som är närstående till en part, eller den som på grund av att han eller hon är underkastad vissa sekretessregler i sin yrkesutövning inte får tala om vad som kommit till hans eller hennes kännedom, är undantagna från vittnesplikt.

svTE vittnesstöd
svDF ideellt verksam person som ska bistå brottsoffer och vittnen med mänskligt stöd och praktisk information i samband med rättegång
svAN Vittnesstöden bidrar till att skapa en större trygghet i samband med domstolsförhandlingen. De identifieras genom att bära en bricka med texten vittnesstöd och har avlagt ett etiskt tystnadslöfte. Ett vittnesstöd har genomgått en utbildning som fokuserar på bemötandefrågor och rättsprocessen. De har också fått instruktioner att aldrig diskutera målets innehåll med brottsoffret eller vittnet.

svTE yrkande
svFK Ett yrkande är en begäran om något. I en stämningsansökan yrkar parten hur den tycker att domstolen ska döma. I ett brottmål yrkar åklagaren ansvar för brott avseende den tilltalade. I ett mål i förvaltningsrätt kan den enskilde yrka på vilket sätt han eller hon anser att det myndighetsbeslut som han/hon är missnöjd med, ska ändras.

svTE yttrande
svFK Ett yttrande är oftast en skrift eller skrivelse som skickas eller lämnas in till domstolen. Ett yttrande kan i sällsynta fall avges på telefon och nedtecknas i en tjänsteanteckning.

svTE åtal
svDF talan som väcks vid domstol om ansvar för brott

svTE återbetalningsskyldighet
svFK Om man blir dömd för ett brott eller förlorar i en tvist kan man bli skyldig att betala en del av statens kostnader. Rättshjälpsmyndigheten fungerar då som kravmyndighet i frågor om återbetalning både i brottmål och i tvistemål.

svTE återförvisning
svFK Målet skickas tillbaka till den lägre instansen, oftast för vidare utredning.

svTE återställande av försutten tid
svFK Om någon har försummat att överklaga ett avgörande i rätt tid och detta beror på ett oförutsett eller ursäktligt hinder, så kallat ”laga förfall”, kan ny tid för detta beviljas. Har ett överklagande visserligen inkommit till domstolen, men efter överklagandetidens utgång, kan i fall då laga förfall föreligger, beslut fattas om att överklagandet ska tas upp till prövning trots att det är för sent inkommet. I sistnämnda situation behöver ingen ny tid för överklagande bestämmas.

svTE äktenskapsförord
svFK Ett äktenskapsförord ska registreras hos en domstol, och talar om hur egendom mellan makar ska fördelas.

svTE ärenden
svFK Domstolsärenden är hos allmän domstol ett uppsamlande namn på de mål som inte är brottmål, tvistemål eller konkursmål.
svRETE allmän domstol, brottmål, tvistemål

svTE överklagande
svDF begäran om överprövning av dom eller beslut
svAN Den tid inom vilken ett överklagande ska ha kommit in till beslutsmyndigheten eller domstolen framgår av beslutet eller domen.
